5 maj: Unikt fortbildningsbesök av den berömda pedagogen Rena Shereshevskaya

Hon är kallad “skaparen av den nya generationen franska pianister” bl.a. den i Tjajkovskitävlingen hyllade pianistsensationen Lucas Debargue samt Rémi Géniet som vann andra pris i Queen Elisabeth-tävlingen i Bryssel. Hennes elever konserterar och medverkar i tävlingar över hela världen. EPTA arrangerar en masterclass med Shereshevskaya söndagen den 5 maj där hon undervisar fem elever.

Tid: 5 maj kl 13.00-18.30
Plats: Högalids församlingshem
Anmälan: info@sppf.net
Lyssnarbiljetter: 100 kr (EPTA-medlemmar gratis)

Preliminärt program:
Alice Power: Chopin – Ballad f-moll
Sebastian Iivonen: Chopin – ur Sonat 2
Jan Daniels: Beethoven – Sonat 32 sats 1
Theo Ahlbäck-Glader: Rachmaninov – Preludium g-moll
Christopher Hästbacka: Brahms – nr 1-3 ur Op. 118

Från att ha fungerat vid Moskvakonservatoriets verksamhet för begåvade ungdomar i tolv år och därefter som professor och ansvarig vid Ippolitov-Ivanov Högre Musikinstitut i samma stad bjöds Rena Shereshevskaya 1993 in till Colmar International Music Festival i Frankrike där hon kom att formera en verksamhet för unga pianobegåvningar. Detta var då ett pionjärarbete då det skulle ta ytterligare 15 år innan en sådan verksamhet startades i Frankrike. Sedan dess är hon verksam i Paris. Inför hennes Stockholmsbesök och Masterclass för EPTA den 5 maj ställde vi några frågor.

– Ryssland är vida känt för möjligen den mest universella pianotraditionen och med influenser över hela världen. Vad var din erfarenhet när du började arbeta med franska ungdomar?

– Jag hade redan i Colmar elever som kom resande från hela Frankrike och från utlandet. Den unge Rémi Géniet reste ända från Montpellier till Colmar med nattåg. Först med sin mamma och sedan själv. Sex år senare vann han andrapris vid Queen Elisabethtävlingen i Bryssel. Från början undervisade jag i första hand franska pianister då dessa speciellt behövde mina erfarenheter. Ofta kunde dessa unga inte förstå, då dom ju var bäst i sin klass, varför dom inte lyckades i auditions till högre utbildning eller vid tävlingar. Dom hade en väldigt vag idé om vad professionellt spel var och hade inte verktygen som är nödvändiga för en övertygande interpretation. Dom visste alltså inte vad yrket innebar.
Den ryska pianoskolan är oslagbar eftersom den ger alla människor – normalbegåvade, talanger eller genier – samma musikaliska bas. I europeisk musikundervisning existerar ofta en snedvriden ideologi kring begreppet “nöje”. För att kunna få tillgång till detta ¨välbehag¨ måste man ha fått tillgång till denna musikaliska bas.
Hur skall vi finna mening i böcker om vi inte lärt oss bokstäverna som formar ljuden som formar ord och meningar?
På samma sätt vi lär ett barn att läsa, tala, känna med fingrarna lär vi en artist som skall berätta för lyssnaren hur ett musikaliskt verk fungerar. Detta är svårt och tar många år. Det oerhört viktigt att vi lär ut korrekt från början och inte ”spela för nöjes skull” och sedan lär vi ut korrekt. I matematiken kan man eventuellt lära ut att 2X2=5, och när den unge bestämmer sig för att bli matematiker korrigerar vi till 2X2=4. Men i musiken är det då alldeles för sent.

– Ser du musikskapandet som något symboliskt?

– Vi talar alltid musikens fraser, frågor, svar och det är litteratur. Vi talar om färger i musiken och det är måleri. Vi talar om intonation, uttal, gestik och det är teater. Allt detta innefattas redan i 4 takter musik. Det är här vi startar från ända fram till en professionell karriär och läraren måste ha stort tålamod och kärlek i att visa denna vägen från 4 takter fram till hela verk. Exempelvis: ingen ung elev kommer att tro dig om du spelar stycket ”Teddybjörnen” uppe i trestrukna registret. Vi är redan inne i klar symbolik och ”Teddybjörnsregistret” på pianot. Ibland frågar jag; ”vilket intervall skulle du välja för att säga att du älskar din mamma?”. Dom som vet väljer ters eller sext. Dom som inte vet väljer ters eller sext efter jag spelat olika intervall att välja från.
Musik är ett språk som skall läras som andra språk. Som andra språk består det av ord/melodier, harmonier – tecken som har sin egen etymologi. Det moderna musikspråket skapades av J.S. Bach som systematiserade och utvecklade det som kom före honom. Vi måste studera och använda denna kunskap och förstå anledningar och idéer gömda i musikverk från alla epoker och stilar.

– Pianoundervisning – privat och institutionellt – driver sin verksamhet från politiska och ekonomiska realiteter och beslut. Under dina år i yrket, hur har förutsättningarna för musikundervisning förändrats och i vilken riktning enligt din mening?

– När det gäller din sista fråga skulle jag helst vilja tala om Frankrike. När jag kom hit blev jag chockad över det faktum att en musiklärare i en musikskola ibland kan vara en person utan något musikdiplom och utan någon seriös musikbakgrund. Delvis kan det förklaras av bristen på kvalificerade lärare, delvis – av ekonomiska skäl eftersom en icke-kvalificerad person är billigare.
På institutioner med studerande framtida musiklärare fanns det inga examinationer i konsten att interpretera. Som om att instrumentet man ska lära sig att spela är inte ett nödvändigt villkor.
Jag tror att en bra interpret kanske inte är en bra lärare (undervisning är ju ett kall) men en bra lärare måste vara en bra interpret.
Lyckligtvis är situationen idag bättre och jag hoppas att jag gjort blygsamma bidrag till denna förbättring då jag ofta samarbetade med olika institutioner.
Nu uppträder andra negativa trender som orsakas av ekonomiska skäl, men också av politiska beslut som fattas av inkompetenta politiker, exempelvis minskning av lärarpersonal, avskaffande av vissa musikämnen (t.ex. eliminering av ackompanjemang från pianoavdelningen) och liknande.
När det gäller kvalitén på min undervisning kan ingen ekonomisk eller politisk verklighet påverka den. Under alla omständigheter skulle jag undervisa mig så mycket jag kan. Men vår gemensamma uppgift, förutom undervisning, är att utbilda samhället för att göra det klokare.